Ventilation

För att undvika dålig lukt och mögel behöver bostäder och lokaler ha en god ventilation. Det kan även hjälpa till att förebygga astma och allergiproblem samt förbättra vårt välbefinnande och vår koncentrationsförmåga. Ett väl fungerande ventilationssystem skapar ett hälsosamt och behagligt inomhusklimat utan att skapa drag eller temperaturproblem. Det kan även spara energi.

Bild: Energimyndigheten

Bild: Energimyndigheten

Självdrag (S)

Självdragsventilation är vanligast i småhus och flerbostadshus byggda före 1970. I självdragssystemet finns inga fläktar, drivkraften är istället temperaturskillnader mellan ute och inne, sa kallade termiska stigkrafter. Stigkrafterna minskar på sommarhalvåret när temperaturskillnader mellan inne och ute minskas. Luften som förs bort (frånluft) ersätts med frisk luft (tilluft) genom ventiler eller genom otätheter i väggar och fönster.

Bild: Energimyndigheten

Bild: Energimyndigheten

Frånluftsystem (F)

Efter 1975 och framåt blev det allt mer vanligt att enbostadshusen försågs med mekanisk frånluft med en frånluftsfläkt på taket eller vinden. Rörsystemet knöts ihop från WC, bad, tvättstuga och eventuellt någon klädkammare/garderob. I vissa fall anslöts även im-kanalen från köket och anläggningen varvtalsstyrdes från en spiskåpa i köket. Med detta system säkerställde man ett kontinuerligt luftflöde och undertryck från huset under hela året och man kunde till viss del sedan reducera det allt för höga flödet som man fick med S-ventilation under vinterperioderna. Tilluften tas in genom ventiler i tex sovrum och vardagsrum.

Frånluftsvärmepump (FVP)

En frånluftsvärmepump styr både ventilationen och försörjer huset med varmvatten och i vissa fall även värme till huset. En frånluftsvärmepump fungerar ungefär likadant som frånluftsventilation (F) med den skillnaden att en värmepump utvinner värmen i frånluften som sedan omvandlas till värme och varmvatten i huset. Det finns olika typer av FVP, från enkla varianter som endast tillverkar tappvarmvatten, till dyrare varianter som sköter om både från- och tilluft, värme och varmvatten. En nackdel med FVP är att de har en begränsad mängd energi att tillverka värme och varmvatten av.

Från- och tilluftssystem (FT)

Fläktar styr både till- och frånluften vilket innebär att man har full kontroll över mängden friskluft. Ett bra FT-system är både stabilt och flexibelt. Stabiliteten innebär att systemet ska fungera som avsett, nästan oberoende vad som görs i huset. Att det är flexibelt betyder att man kan styra ventilationen efter vilket behov man har, är det många i huset behöver man mer ventilation än när huset står tomt.Ingen värmeåtervinning.

Från- och tilluftssystem med värmeåtervinning

(FTX)

Det mest kompletta ventilationssystemet kallas FTX, eller Från- och Tilluft med värmeväXling. Det är i praktiken samma system som FT-systemet ovan, med den skillnaden att man växlar över värmen från den utgående frånlugten till den inkommande tilluften. Med ett FTX-system återvinner du mellan 50-85 procent av den värme som du behöver tillföra luften, vilket innebär en besparing på 5000-7000 kWh på år för en normalstor villa. En fördel är också att man får tempererad tilluft till sovrum och vardagsrum, till skillnad från de flesta andra ventilationssystem där tilluften tas in genom fönster- eller väggventiler och därmed håller samma temperatur som uteluften.I vissa hus från 80- och 90-talet hade man även byggt in husets värmesystem i ventilationssystemet- Ofta var det ett FTX-aggregat som man sedan kopplade på ett varmluftsaggregat i serie. Varmluftsaggregatet höjde temperaturen på tilluften ytterligare så att det skulle vara tillräckligt för att hålla huset varmt.

Luftburen värme

I vissa hus från 80- och 90-talet hade man även byggt in husets värmesystem i ventilationssystemet. På så vis sparade man in kostnader för ett vattenburet uppvärmningssystem i huset. Ofta var det ett FTX-aggregat som man sedan kopplade på ett varmluftsaggregat i serie. Varmluftsaggregatet höjde temperaturen på tilluften ytterligare med hjälp av en elpatron, så att det skulle vara tillräckligt för att hålla huset varmt. För att temperaturen inte skulle bli allt för varm tillsatte man s.k återluft till varmluftsaggregatet så att luftmängden i tilluften ökade. Återluft var helt enkelt återanvändning av rumsluften i huset. Typiskt var att man hade 1/3 ny tilluft och 2/3 återluft.

Bild: Energimyndigheten

Bild: Energimyndigheten

Energi- och klimatrådgivarna i Skåne

Energi- och klimatrådgivarna i Skåne är ett nätverk för de kommunala rådgivarna i de skånska kommunerna. Vi finansieras av energimyndigheten och erbjuder kostnadsfri och oberoende energi- och klimatrådgivning till privatpersoner, föreningar och företag.