Ventilation

För att undvika dålig lukt, mögel och förhöjda radonhalter behöver bostäder och lokaler ha en god ventilation. Det kan även hjälpa till att förebygga astma och allergiproblem samt förbättra vårt välbefinnande och vår koncentrationsförmåga. Ett väl fungerande ventilationssystem skapar ett hälsosamt och behagligt inomhusklimat utan att skapa drag eller temperaturproblem. Det kan även spara energi.

Luftiga begrepp

Frånluft
Den plats där smutsig rumsluft sugs ut från kök, tvättstuga eller badrum via frånluftskanaler.

Tilluft
Filtrerad luft som tillförs husets sovrum och vardagsrum. Antingen via ventiler i väggar, fönster eller genom särskilda tilluftskanaler

Överluft
Luftens väg i huset från den plats där tilluften kommer in tills den sugs ut i en frånluftskanal. Dvs från sovrum eller vardagsrum över till kök, tvättstuga eller badrum

Avluft
Den använda luften som blåses ut från huset.

Uteluft
Ofiltrerad utomhusluft

Olika typer av ventilationssystem

Självdrag (S)

Självdragsventilation är vanligast i småhus och flerbostadshus byggda före 1970. I självdragssystemet finns inga fläktar, drivkraften är istället temperaturskillnader mellan ute och inne, sa kallade termiska stigkrafter. Stigkrafterna minskar på sommarhalvåret när temperaturskillnader mellan inne och ute minskas. Luften som förs bort (frånluft) ersätts med frisk luft (tilluft) genom ventiler eller genom otätheter i väggar och fönster.

Frånluftsystem (F)

Efter 1975 och framåt blev det allt mer vanligt att enbostadshusen försågs med mekanisk frånluft med en frånluftsfläkt på taket eller vinden. Rörsystemet knöts ihop från WC, bad, tvättstuga och eventuellt någon klädkammare/garderob. I vissa fall anslöts även im-kanalen från köket och anläggningen varvtalsstyrdes från en spiskåpa i köket. Med detta system säkerställde man ett kontinuerligt luftflöde och undertryck från huset under hela året och man kunde till viss del sedan reducera det allt för höga flödet som man fick med S-ventilation under vinterperioderna. Tilluften tas in genom ventiler i tex sovrum och vardagsrum.

Frånluftsvärmepump (FVP)

En frånluftsvärmepump styr både ventilationen och försörjer huset med varmvatten och i vissa fall även värme till huset. En frånluftsvärmepump fungerar ungefär likadant som frånluftsventilation (F) med den skillnaden att en värmepump utvinner värmen i frånluften som sedan omvandlas till värme och varmvatten i huset. Det finns olika typer av FVP, från enkla varianter som endast tillverkar tappvarmvatten, till dyrare varianter som sköter om både från- och tilluft, värme och varmvatten. En nackdel med FVP är att de har en begränsad mängd energi att tillverka värme och varmvatten av.

Från- och tilluftssystem (FT)

Fläktar styr både till- och frånluften vilket innebär att man har full kontroll över mängden friskluft. Ett bra FT-system är både stabilt och flexibelt. Stabiliteten innebär att systemet ska fungera som avsett, nästan oberoende vad som görs i huset. Att det är flexibelt betyder att man kan styra ventilationen efter vilket behov man har, är det många i huset behöver man mer ventilation än när huset står tomt.Ingen värmeåtervinning.

Från- och tilluftssystem med värmeåtervinning

(FTX)

Det mest kompletta ventilationssystemet kallas FTX, eller Från- och Tilluft med värmeväXling. Det är i praktiken samma system som FT-systemet ovan, med den skillnaden att man växlar över värmen från den utgående frånluften till den inkommande tilluften. Med ett FTX-system återvinner du mellan 50-85 procent av den värme som normalt sett skulle ventileras ut, vilket innebär en besparing på 5000-7000 kWh på år för en normalstor villa. En fördel är också att man får tempererad tilluft till sovrum och vardagsrum, till skillnad från de flesta andra ventilationssystem där tilluften tas in genom fönster- eller väggventiler och därmed håller samma temperatur som uteluften. Känsliga personer kan uppleva det susande ljud som kan uppstå i tilluftsdonet som störande

Luftburen värme

I vissa hus från 80- och 90-talet hade man även byggt in husets värmesystem i ventilationssystemet. På så vis sparade man in kostnader för ett vattenburet uppvärmningssystem i huset, men fick å andra sidan ett något mer komplext kanalsystem för ventilation och värme. Ofta var det ett FTX-aggregat som man sedan kopplade på ett varmluftsaggregat i serie. Varmluftsaggregatet höjde temperaturen på tilluften ytterligare med hjälp av en elpatron, så att det skulle vara tillräckligt för att hålla huset varmt. För att temperaturen inte skulle bli allt för varm tillsatte man s.k återluft till varmluftsaggregatet så att luftmängden i tilluften ökade. Återluft var helt enkelt återanvändning av rumsluften i huset. Typiskt var att man hade 1/3 ny tilluft och 2/3 återluft. För att få ut värmen i huset kunde större rum behöva flera tilluftsdon.