Isolering
Det finns en rad olika isolermaterial att välja mellan; sten- och glasull, olika kvaliteter av cellplaster samt flera olika naturfiberbaserade material (ex vis träull, cellulosa, hampa, halm). De olika materialen har olika egenskaper och måste därför användas på rätt sätt för att fungera bra och för att undvika skador på huset.
Vid tillfälle kommer du stötta på ordet Lambda-värde, även kallat värmeledningsförmåga eller värmekonduktivitet, vilket är ett tal som redovisar ett materials isoleringsförmåga. Lambda-värdet anges med den grekiska bokstaven Lambda - λ. Ju lägre ett materials lambda-värde är desto bättre isolerar det. Vanligast för olika isoleringsmaterial är lambda-värde mellan 0,035 - 0,045 W/m °C.
cellulosa
Cellulosa är tillverkad av återvunna tidningar i en defibreringsprocess vilket anses vara miljövänligt isoleringsmaterial. Produkten är flamskyddsimpregnerad för att skydda mot brand, mögel och glödbrand. Den största miljövinsten är att det bara går åt fem procent energi att tillverka cellulosa, jämfört med mineralullsisoleringar. Cellulosa är en lösfyllnadsisolering som sprutas in, och kliar inte som mineralull. Dock uppstår det en hel del damm under processen.
Lambda-värde (λ) 0,038 - 0,040 W/m °C.
MINERALULL
Mineralull är gemensam beteckningen för glas- och stenull och tillverkas av mineraliska råvaror – sten och sand – som smälts och spinnes till fibrer.
Mineralull används i första hand som värmeisolering inom byggnads-industrin men kan också användas som brandisolering och som skydd mot buller. Mineralull levereras i många olika former: som skivor, mattor, rörskålar eller lösullsisolering.
Lambda-värde (λ) 0,036 - 0,040 W/m °C
CELLPLAST
Cellplast (frigolit) kan användas för att isolera alla delar av en byggnad, från grund till tak. Materialet ger dig skydd mot kyla, vind, fukt och mögel och finns i olika skalor av hårdhet. Kraven på hållfasthet, värmekonduktivitet och fuktupptagning är också viktiga att ta hänsyn till då du ska välja skiva.
Cellplast består till 98 procent av innesluten luft vilket ger låg vikt och enkel hantering. Cellplast består av polystyren (PS) som expanderats till expanderad polystyren (EPS) eller extruderats till extruderad polystyren (XPS).
Lambda-värde (λ) ca 0,038 W/m °C
isolera fasaden
Äldre hus har 0-15 cm isolering i väggarna medan nybyggda hus ofta har 25 cm eller mer. Det går att tilläggsisolera invändigt, men det måste kollas från fall till fall och beror på hur huset är byggt. Tumregeln vid tilläggsisolering är att hålla konstruktionen varm, dvs att isolera utvändigt. Då minimeras risken för framtida fuktproblem.
Det är svårt att kontrollera isoleringskvalitet i ytterväggar. Isoleringen kan ha sjunkit ihop eller börjat glipa. Särskilt spånisolering tenderar att sjunka ihop med tiden.
Om du misstänker brister i isoleringen kan det märkas genom att delar av innerväggen känns kallare. En kall dag kan du kolla utvändigt om några delar av väggen är frostbelagd och andra inte. Då kan du misstänka glipor och bristfällig isolering.
Viktigt att tänka på när man tilläggsisolerar fasaden är att man även har ett vindtätt skikt som hindrar luftrörelser i isoleringen. Om luften tillåts röra på sig tappar nämligen isoleringsmaterialet sin isolerande effekt. Val av vindtätning beror på vilken typ av isolering man väljer. Tillverkarna av isoleringsmaterial har olika lösningar så det går inte att säga generellt hur man ska minimera luftrörelserna i isoleringen.
ISOLERA vindsbjälklag mot kallvind
Att isolera vindsbjälklaget är en effektiv åtgärd som ofta är enkel att genomföra. Det kan löna sig att isolera upp till 40-50 cm. Man kan isolera med lösull eller skivor av isolering. Om man använder lösull går det lätt att sprida ut isoleringen och det är lättare att få in isoleringen i vinklar och vrår vilket minskar risken för s.k köldbryggor. En del tillverkare har information om hur du själv kan tilläggsisolera ditt hus. Länkar till dessa företag hittar du under länken ”Branschorganisation” till höger på den här sidan.
När man tilläggsisolerar sin vind är det viktigt att se till att vinden är rätt ventilerad även efter åtgärden. Särskilt viktigt är att fuktig inomhusluft inte kan komma upp på vinden via exempelvis vindslucka, el-dosor, infällda lampor och vid rör-genomföringar genom vindsbjälklaget. Om fuktig luft kommer upp på vinden kan den kondensera på kalla takytor och på sikt orsaka mögelskador. Utrymmet ovanför isoleringen ska vara ventilerat.
Takfotsventilation är mindre viktigt. För mycket ventilation kan få motsatt effekt. Det är klokt att innan åtgärd kontakta ditt hemförsäkringsbolag för tips vad gäller minska risker för fuktproblematik
I tabellen nedan visas ungefärlig besparing för ett vindsbjälklag på ca 125 m2 vad gäller kWh/år. Antal cm avser nya tjockleken, befintlig + ny isolering. För noggrannare beräkningar finns program på flera av isoleringsföretagens hemsidor.