Klimatskal
Klimatskalet är i dagligt tal de ytor som omsluter husets uppvärma yta dvs tak, fasad, fönster, ytterdörrar samt grund. För att minimera energiförluster genom klimatskalet är det av största vikt att vi har välisolerade ytor och komponenter.
Sedan oljekriserna på 70-talet byggs husen med allt energisnålare klimatskal. På sent 60-tal hade man 100 mm mineralullsisolering i väggar och tak, idagsläget har ett standardhus ca 300 mm isolering i väggar och upp till 500 mm i vindsbjälklaget. Man bygger även passiv- och lågenergihus som i princip inte behöver något uppvärmningssystem alls. Husen är så välisolerade att det räcker med värmen från människorna i huset, solinstrålning och spillvärme från apparater och belysning för att hålla inomhustemperaturen på en behaglig nivå. Många äldre hus har dock ett klimatskal som läcker ut onödigt mycket värme och där tilläggsisolering eller byte av fönster och dörrar kan vara lämpligt.
Att veta exakt hur mycket värme som går till spillo är svårt. Att söka värmeläckage med hjälp av en värmekamera (som finns att hyra hos maskinuthyrare) är en god idé. På så sätt ser du befintlig isolering i väggar, golv och tak och vart det behöver förstärkas. Behöver du hjälp så kan energikonsulter utföra kontroll av värmeläckage. De kan även beräkna kostnads- och energibesparingen av mängden tilläggsisolering.
"Det är klokt att man tätar och tilläggsisolerar sitt hus innan man byter uppvärmningssystem. Risken är annars att investerings-kostnaden blir onödigt hög och att du i efterhand har ett överdimensionerat och mindre optimalt uppvärmningssystem".
//Energi- och klimatrådgivarna i Skåne
Det finns många olika isoleringsmaterial och lösningar att välja bland, och risken för fuktskador ökar vid en åtgärd på klimatskalet. Det bästa är därför att ta hjälp av en fackman vad gäller att tilläggsisolera sitt hus.
Börja med det enklaste och billigaste, att täta fönster och dörrar först. Att tilläggsisolera vindbjälklaget är en betydligt större, men ändå förhållandevis enkel och billig åtgärd för att minska energianvändningen i huset. Dock bör en fuktexpert rådfrågas innan åtgärd. Oftast finner du en sådan fackman hos ditt hemförsäkringsbolag.
Om huset har självdragsventilation är det viktigt att luften kan komma in genom friskluftsventiler och fönsterspringor/spaltventiler. Huset får alltså inte bli för tätt, då riskerar man att få problem med dålig inomhusmiljö och fukt på grund av otillräcklig luftväxling. Rekommendationer kring inomhustemperatur, skötsel av vattensystem (bland annat riktvärden för varmvatten) och ventilation finns att tillgå hos folkhälsomyndigheten
Beroende på förutsättningar för just ditt hus kan du göra större eller mindre energisparåtgärder. Nedan ser du värmeförluster i ett normalstort småhus.
Bild: Energimyndigheten
OBS: Värmeförlusterna ovan är schablonartade procentsatser och beror byggnadsdelarnas ytor, u-värde, varmvattenbehov och självdragsprincipen vad gäller ventilation.